Nyheten om Sam Altmans avgång som VD för OpenAI, och hans efterföljande övergång till Microsoft, har intensifierat kalabaliken inom AI-världen. I jakten på att hamna i framkant har flera företag offentliggjort ambitiösa AI-satsningar och ordet AI förekommer idag minst lika frekvent i telefonkonferenser som ordet corona gjorde bara för ett par år sedan, mitt under en pågående sådan pandemi! AI, ett område som vissa beskriver som en winner-takes-it-all-marknad, och andra talar om en ny blomstrande marknad med lång sekulär tillväxt med hockeyklubbaformad utveckling, accelererades av OpenAIs lansering av ChatGPT och är understödd av flera av världens största teknikföretag. Ett sådant är Nvidia, som trots sin relativt stora storlek lyckats uppnå hypertillväxt, och kanske har de ChatGPTs “iPhone moment” att tacka. Faktum är att Nvidia i deras årsrapport för föregående år redovisade nolltillväxt med halverad vinst. Dolt i denna siffra är dock att Data Center, vari AI återfinns, redovisade god tillväxt (+44%) samtidigt som Gaming tydligt föll tillbaka (-27%) då de både tappat medgångar från försäljning till kryptominers såväl som mött motstånd från en svagare gamingmarknad i kölvattnet av minskat hemmasittande efter covid.
Det som under 2022 blev en besvikelse har gett utrymme för att 2023 skall bli ett väldigt annorlunda år. Och till skillnad från hur ökad storlek ofta brukar bromsa tillväxten tycks Nvidia ha upplevt en helt annan verklighet. Tillväxten inom Data Center har nämligen exploderat och med den också Nvidias omsättning. Bolagets omsättning hade mellan Q1 2020 och Q2 2023 ökat med 400% y/y. Även antalet startups inom AI-världen har haft en liknande utveckling. Igårkväll kom siffrorna för bolagets tredje kvartal, och även dessa var otroliga då försäljningen nådde 18 miljarder och därmed växte med +41% från föregående kvartal. Tillväxten väntas överstiga +10% även in i Q4.
Få förnekar att det som nu sker i AI-branschen, med OpenAI och Nvidia vid spetsen, är ett paradigmskifte i arbetsflöden och computation och att dessa tidigarenämnda pionjärer utgör fronten i en satsning mot otrampad mark. Existerar gör dock också de som ifrågasätter huruvida en ny bransch per automatik också innebär evig überlönsamhet och tillväxt för dess aktörer. Det är nämligen så att Microsofts aktie kom att stiga med närmare 2,5% i samband med att det meddelades att Altman skulle ingå i deras framtida AI-satsning. Även om enbart 1% av överavkastningen kan tillskrivas nyheten om hans tillträde innebär det att cirka 300 miljarder SEK börsuppgång skapades genom att en person, förvisso framstående inom sin nisch, värvades att utföra ett jobb åt ett företag. För att sätta detta i perspektiv är det mer än vad Sveriges största bank, SEB, är värda. Utan tvekan är det så att vissa personer är utmärkta företagsledare och kanske till och med essentiella för den verksamhet som de är aktiva inom, men det är också så att det inte sällan visar sig att företag fungerar väl även utan vissa personer. Att lyckas inom AI är förstås gynnsamt. Det är en bransch med otroligt mycket medvind nu och en bransch jag tror kommer vara väldigt viktig för våra framtida liv. Samtidigt är AI inte den första branschen i världshistorien att hype:as. IT-konsulternas framgångar under slutet på 90-talet, under den pågående IT-bubblan, följdes av år med avsevärt sämre lönsamhetsförutsättningar. Ericsson är typexemplet på hur fel det kan gå. Trots deras marknadsledande position i omställningen till en än mer digitaliserad värld skulle aktiekursen sjunka från 80,6 till 1,1 på tre år. Än idag är kursen endast 5,0 med samma mått. Och nedgången i Ericssons aktie påbörjades innan vinsterna vek ned, år 2000 började väldigt starkt med nya rekordvinster, men när vinstvarningen kom inför nästa år visade det sig att marknaden hade fått rätt i att prisa in sämre framtidsutsikter, och resan nedåt visade sig enbart ha börjat.