Många av börsens företag går med förlust. Att enkelt kunna genomföra kapitalanskaffningar är nämligen en motivering till varför många bolag söker sig till börsen. Men det finns också företag som genererar vinst och detta med ett positivt kassaflöde på börsen. De kan i regel finansiera sin egen tillväxt i den mån de behöver. En del företag går dock med vinst men lyckas inte finansiera den egna verksamheten med egna medel. Detta kan vara på grund av hög kapitalbindning eller mycket hög tillväxt. Exempel på det första är exempelvis telekomoperatörer som har höga CapEx-kostnader för nya basstationer vid exempelvis internationell expansion medan den andra kan vara snabbväxande IT-bolag som gör vinst på deras försäljning men som kanske behöver investera rejält i nya lokaler för att finansiera resan. Samtliga av dessa bolag kan under olika förutsättningar genomföra emissioner för att finansiera deras verksamhet. Ett exempel på en sådan emission är den riktade emissionen.
Igår såg jag något som provocerade mig, rejält. LL Lucky Games beslutade om en riktad emission till en befintlig ägare och en ny ägare och samtidigt om en kvittningsemission till bolagets huvudägare. Emissionerna nästan dubblerar antalet utestående aktier i bolaget. Kvittningsemissionen sker under förutbestämda villkor och var väntad, men den nya riktade emissionen kom som en käftsmäll för eventuella aktieägare. Teckningskursen i den riktade emissionen (RE) har bestäms till 0,2454 SEK per aktie, vilket enligt pressmeddelandet motsvarar: “den volymvägda genomsnittskursen på Bolagets aktie på Nasdaq First North Growth Market under en period av 30 handelsdagar[...], reducerat med en emissionsrabatt om 30 procent.” Dessa investerare, med tydliga kopplingar till bolagets huvudägare eller som rakt av är det, ges alltså en rabatt om 30% mot rådande kurs.Aktien sjönk -10% på beskedet, vilket alltså innebär att tagarna i emissionen direkt gjorde 20% vinst på sin investering. Styrelsen motiverar detta avsteg från aktieägarnas företrädesrätt med att:
- En företrädesemission skulle vara mer tids- och resurskrävande jämfört med en riktad emission, bland annat pga behov av garantiåttaganden och en mer utdragen process. Kostnaderna för RE bedöms lägre bland annat på grund av lägre rådgivningskostnader och inget behov av emissionsmemorandum.
En intressant vinkel på det hela tycker jag, eftersom den ju stämmer i direkta kostnader men att rabatten inte beaktas. REn är här 30% dyrare än inget alls, på grund av rabatten.