Det var lite över ett halvår sedan jag skrev en text om svenska SPAC:ar som investering och huruvida dessa var ett bra alternativ till att spara i sparkonto. Texten har också bra resonemang om substansrabatter och investmentbolag. Läs gärna den om du inte redan har det HÄR. Vid den tidpunkten erbjöd Landshypotek Bank 2,25% i ränta på sparkonto. Idag får sparare hela 3,35%. Vid tidpunkten för föregående text erbjöd SPAC-investeringar i teorin cirka 3,2-3,8% CAGR vid köp av aktien och därefter väntan på inlösen av aktier, vilket medförde tre primära risker: minskning av värde på kapitalet i SPAC, ingen insättningsgaranti och slutligen att fler investerare önskar lösa in aktier än som tillåts (värderingsrisk på förvärvat bolag).
Utvecklingen för CreaSPAC och ACQ Bure visar dock att dessa risker är mycket små. Creaspacs substansvärde har ökat från 98,2 kr vid textens publicering till att idag uppgå till 99,3, vilket uppnåtts genom ränteintäkter på det låsta kapitalet. Gällande insättningsgarantin gäller denna förstås aldrig aktier, men det är osannolikt att pengar investerade i “säkra räntor” och nästan total avsaknad av omkostnader skulle leda till konkurs. Slutligen är risken att inte kunna lösa in aktier alltid förekommande, men i ACQ Bures konvertering begärdes totalt 0 aktier för inlösen, trots ett något ifrågasatt förvärv. Ovan risker är alltid viktiga att beakta, och investerare i de mindre etablerade SPAC-företaget med större andel kostnader i förhållande till kapital bör vara extra uppmärksamma på dessa.
I min föregående text konstaterade jag att: